Nea-Viktoria

För utanför en halvt nedlagd zoobutik med krävande undulater en midsommarafton kom en ihåg denna plats, denna blogg, en sopptipp. Under lyckoruset efter att ha varit etta i Hakanko14 och äntligen sluta grundskolan glömde jag bort att klaga på en jobbig vardag och har istället påbörjat mitt sista sommarlov från grundskolan. Jag mår bra, lever och äter det jag orkar. Klär mig fortfarande i för mörka kläder och funderar på att klippa av mitt hår, allt jag önskar är en ny start, med kortare toppar och ljusare minnen.

 

Skulle så gärna vilja skriva ut allt ur minnet, om veckan då allt kretsa runt Håkan, lycka och fina vänner. Då man med en suddig etta på handen var först i kön till Göteborgssonens största spelning någonsin. Det är idag två veckor sedan och jag har fortfarande inte tagit in det, att jag var först av alla 69 349 människor. Det är så mycket men ändå så lite som hände under dom där magiska dagarna, som att kyssa vackra flickor och dansa till klockan fem en fredagsmorgon , men jag tar det i ett annat inlägg en annan dag, då jag riktigt fattat det hela själv.

 

Nu skall jag baka pizza, kolla serier och äta en till låda jordgubbar, och förlåt, ännu en gång för att jag glömde bort denna lilla veganska dagboksliknande sopptipp, men livet och lyckan gick faktiskt före. Ha det nu fint, kyss!