38. You can cry when you get older
Funderade länge på en blogg-paus, då efter över 24 långa timmar med tårar fick mig att nå botten. Det tog över igen, det där jävla självhatet. Det gick inte bara ut över min kropp och mitt mående, utan även över den person som betyder allt för mig. Jag ville rymma härifrån, jag ville skrika, skära,hoppa,förstöra. Ja, jag ville göra allt för att jag skulle försvinna. För tänk om hen verkligen inte vill se mig igen, vad gör jag då?
Som den kloka mor jag har sa, förändra dig, ta tag i ditt liv, är det exakt vad jag skall göra. Allt för hen, allt för att hen skall ta mig tillbaka. Men även för mig själv, för jag skall ta mig upp från denna dyiga botten.
Hädanefter skall jag:
· Sluta fly från saker som skrämmer mig.
· Ta tag i skolan.
· Ta hand om de vänner jag har, och även skaffa fler.
· Inte låta min ilska gå ut över fel person.
· Sluta hata och skada mig själv.
· Läsa mer, ist för att sitta vid datorn.
· Ta hand om mina känslor & sorger.
· Acceptera och gå vidare (vilket gäller vissa saker,inte alla)
· Låta det förflutna stanna där det hör hemma, då och inte nu.
· Sluta se ner på mig själv som ett offer, jag är längre än de flesta och jävligt stolt.
Det här är la några rader saker som kan ändras, min stil,personlighet och smak är dock verkligen inget som behöver ändras vilket också gäller mina åsikter och tankar. Jag är bra, så jävla bra. Skall bara fatta det. Får se hur mkt jag skriver här ändå, vill mest bara sova. ah, trevlig måndag då.